Vila i frid morfar!

Ja som ni förstod på mitt tidigare inlägg idag så har min morfar gått bort :(
 
Jag stod och lagade mat i lugnan ro för att hinna käka i god tid innan zumban, också ringer mamma..
Jag hör ju direkt att hon är ledsen.. också säger hon att morfar har dött..
Herregud, man kan liksom inte förbereda sig på sånt, det gör bara ont!!
Och jag tog det faktiskt väldigt hårt! Jag har varit rätt nedgången ett tag och haft tugnt med att motivera mig at gå till jobbet osv, kännt mig nere och så som man gör ibland..
också kommer det här, så jag var väldigt ledsen igår under kvällen!!

Min morfar Henry blev 91år gammal, det är ju verkligen helt otroligt att man kan få bli så gammal!!
Så visst han hade levt sitt liv och fått må bra hela tiden, men man är ju ändå inte beredd!!
Min morfar har alltid varit helt underbar, trots att han varit gammal länge så har han alltid varit ung inombords, busig och bara hur härlig som helst!!
Helt plötsligt kunde han också bara brista ut i sång, han kunde också komma ut från sovrummet med dragspelet på sig och sjunga och spela en truddelutt!!
Spontan!!
 
Jag kommer sakna honom helt sjukt mycket!! Verkligen!!

Det är så stor skillnad ändå mot för när farmor dog för drygt 2 år sedan, hon hade varit sjukt länge i alzheimer och veckan innan hon dog så visste vi att det skulle ta slut närsomhelst eftersom hon inte åt något och inte kom upp ur sängen!
Jag menar inte att jag inte blev ledsen då, för det blev jag, men jag menar att man var mer förberedd när pappa ringde!
Ja det är ju alltid jobbigt när någon dör, man blir liksom tom på något sätt, det fattas ju någon!!
Man börjar fundera över döden, hur definitiv den här.. man funderar också på vad om händer när man dör!!
Tar det bara slut!? Eller fortsätter det på något sätt?
Självklart vill man tro på det senare, att det fortsätter på något sätt! Jag tror inte på Gud men jag tror ändå att man på något sätt kommer till himlen, typ.. att man på något sätt kan ha koll på sina nära och kära som fortfarande lever!
Men vad vet man!?
 
Nu vill jag bara åka till mormor och kramar om henne!!
 
Vila i frid Henry Stenmark!!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0